villroy

En överlevares anteckningar

Sida 2 av 4

Mitt namn är Villroy, Villroy med enkelt V

Jag tröttnade helt på arbetet med den förra historien. Den som skulle handla om tiden framöver, om sådär en fyrtio år. Efter alla förberedelser tröttnade jag på historien jag egentligen aldrig påbörjade. I stället skall det bli det en lägra historia i flera mindre delar om en vanlig människas liv och händelser. Möjligen kommer jag att skruva en del i verkligheten genom att både sovra, utelämna och ibland försköna och förfula. Jag vill ha lite mera distans till berättandet varför jag kommer att skriva i tredjeperson. Men historierna bygger på mitt eget liv.

Fjällpaus

Det blev en ordentlig paus i skrivande och tänkande m kring att skriva. Åtta dagar i fjällen blev endast några kort strofer. Nu är det vardag igen och idéutveckling av skriv uppslag tar vid. På ett kafébesök i Umeå klämmer jag ram några tankar om nytänkt i skrivandet. Kan reportageformen och dagboksformen vara en gångbar idé. Det tror jag. Jag satt där uppe och blickade ner i Laivadalen, tror jag den heter.

2059 i stå

Det pågående romanprojektet gick i stå. Jag tröttnade helt enkelt på det hela. Sannolikt för att jag ägnat mycket stor tid och möda i att skapa Därför lägger jag projektet i träda och tar upp det längre fram. Förarbetet är som en investering och finns kvar. Kanske för att återupptas eller för att användas till någon annan skrividé.

Nu startar det mödosamma arbetet att hitta ett nytt skrivprojekt.

Mycket research innan

När jag nu arbetar med min roman som utspelar sig om fyrtio år behöver jag tänka ut hur det är då. Annars blir det inte trovärdigt. Inte heller får det bli en redovisning om all raffinerad ny teknik och nya forskningsresultat som då naturligtvis kommer att finnas. Jag är därför nödgat att göra relativt mycket research och läsa vad som kan tänkas gälla då. En frågeställning är bland annat, hur tänker människorna då? Jag arbetar med det fantastiska programmet Scrivener,  https://www.literatureandlatte.com/ .

Den tredje sektorn

Villroy Hellsing hade en lång karriär bakom sig. Nu var han endast en föredetting. Det var dock inte helt sant för alla minnen fanns kvar. Att det där med föredetting var något negativt i sin valör hade han fått klart före sig. Osökt kom han att tänkta på betydelser såsom avdankad person, gamling, person med föråldrad kompetens etcetera. Men Villroy hade kommit över allt detta. Nu vågade han vara en föredetting. Därför kunde han med distans se tillbaka på de olika erfarenheter han gjort. En av dem var upplevelsen att arbeta i den tredje sektorn, den ideella. Innan hans första intåg i den ideella världen trodde han att den vara en blandning av privat och offentlig sektor. Men snart fick han erfara att så var det inte. Den var något helt annat. Det hade visserligen varit till stor nytta att han arbetat både i den privata sektorn och den offentliga. Nej, den ideella var något helt annat. Men den offentliga är väl den värsta menade flera. Inte alls, ansåg Villroy. Däremot var den ideella sektorn var den mest nyckfulla, helt utan reglering och inte sällan utan moralisk ryggrad. Visst fanns det undantag men de ryggradslösa och omoraliska exemplen var för många. I flera dunkla vrår av den ideella sektorn kunde man tumma på moralen, ibland med förevändningen att i det privata näringslivet skodde man sig sannerligen. Dessa argument för kunde man även känna igen från den offentliga sektorn. I den tredje sektorn, den ideella, fanns inte annat en de stadgar som en viss organisation beslutat om. Och utifrån detta betedde man sig. Mobbing var inte helt främmande för vissa förtroendevalda. Hur många tjänstepersoner har inte känt av detta? Villroy hade grymt fått känna på. Men innan denna berättelse fortlöper skall verkligen sägas att det inom den ideella sektorn finns många riktigt goda exempel. Nu snart, dock lit senare, till en makaber historia. Den kommer i ett senare inslag.

Någonting nu men som inträffar då

Jag funderar starkt på hur förhållandet och tungpunkten i berättelsen skall vara mellan handlingarna (intrigerna) och kontexten, det vill säga det som är fiction. Jag vill ju inte på något sätt att romanen skall bli en redovisning av hur det står till om cirka fyrtio år utan hur berättelsen skall återges med avseende på framtiden. Om man blir utsatt för ett brott av typen inbrott och stöld i sitt hem, hur hanteras det? Dels vill jag flytta händelser som kan inträffa nu in i framtiden med den förutsättningen att det inträffar då. Men å andra sidan är det sannolikt så att det ändå blir en viss grad av miljöbeskrivning om hur det är då, i framtiden.

Mödosamt med förarbete

Jag arbetar med ett romanprojekt som utspelar sig i en början fyrtio år fram i tiden. Det skall inte bli en berättelse med tyngden på en teknisk redovisning utan en berättelse som inträffar i en helt annat tid. För att det skall bli relevant och trovärdigt behöver jag skaffa mig en uppfattning om hur livet är då. Hur lever man det dagliga livet, vad är de politiska och samhälleliga förutsättningarna och hur ser världen ut utan för det egna landet. Även om allt detta ord inte skall återges är det viktigt att exempelvis bara resan till arbetsplatsen och familjens semester äger rum i en relevant kontext. Hur en människa tänker, värderar och motiveras avgörs av tidens förutsättningar. Att handla mat i Chile 2018 och handla mat i Vindeln 2049 är sannolikt två helt skilda ting.

2059

2059 är mycket helt annorlunda. De stora miljöfrågorna är inte helt lösta men realistiska förhoppningar finns. Många fler sjukdomar kan botas. Jorden kommer sannolikt att överleva men mänskligheten och moralen är det inte riktigt så troingivande. Den högerorienterade nationalismen har brett ut sig och dominerar i det som en gång var det gamla EU.  Sverige är inget undantag och har inte sluppit undan de iskalla nationalistiska vindarna.  Humanismen är näst intill utrotad I de politiska maktleden och bland de flesta människorna. I Sverige har grundlagen ändrats. Endast nationalistiska partier och dess sympatisörer är tillåtna. Tidigare internet har ersatts av ett satellitsystem och staten gör tappra försök att kontrollera trafiken. All media är på olika sätt kontrollerat. Statslöshet som straff håller på att inrättats. Men det finns hopp. En efterföljare till en gång Anonymous har uppstått med ett helt nytt sätt att kommunicera. Det dagliga livet ser inte ut som det gjorde för omkring fyrtio år sedan. Människors sociala behov har fått nya möjligheter och man lever och interagerar på andra sätt än tidigare. Resor förekommer inte i samma utsträckning som de en gång gjorde. Nya organisationsformer har skapats med virtuella organisationer i universum. Flera företag är så stora att deras ekonomier och inflytande är större än många staters. Dessa företags makt och inverkan har gjort att flera stater har nödgats upprätta diplomatiska förbindelser med dem. Anselm Lund och hans familj är berättelsens huvudperson. Anselm arbetar I ett högteknologiskt företag som av säkerhetsskäl är statskontrollerat. Anselm har därför ett liknande “Säpo-skydd” för att han är en potentiell risk för utpressning och liknande brott från externa krafter. Berättelsen är inte en teknikredovisning utan en berättelse om hur livet ter sig och dess möjlighet och risker. Dessutom har berättelsen naturligtvis en huvudintrig (handling). =

Framtiden inte bara teknik

I det pågående romanskrivandet med arbetsnamnet 2059 är det viktigt för mig att det inte blir en lång redovisning av den teknik och anda vetenskapliga landvinningar. Det skall vara en berättelse där vardagslivet och konsekvenserna kommer fram. Vad betyder statens övervakning av allt som sker i samhället för vardagslivet? Vilka möjligheter finns för att utöva demokrati i en enpartiliknande stat, om det nu finns någon demokrati? Vilka medmänniskor kan man lita på? Det finns ändå förhoppningar. Rättsväsendet är helt oberoende och fristående från det politiska systemet. Stora företag har avgörande makt inför staten men är i sin tur odemokratiska. Dock kan de utöva påtryckningar på staten. Eftersom kommunikation via satellit har ersatt det tidigare internet kan man kommunicera där helt i hemlighet skilt från statens övervakning. Det ger stora möjligheter för goda krafter.

Teknikresearch

Nu arbetar jag med romanprojektet 2059 och skall göra det enligt skolboken vilket innebär att jag planerar ordentligt för vad som skall berättas om. Annars råkar jag i att skriva tjugo eller sjuttio sidor och sedan blir det totalstopp. Just nu planerar jag för teknikresearch för att på något sätt kunna uppskatta hur det kommer att vara om sextio år.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 villroy

Tema av Anders NorenUpp ↑