Efter semestern kan följande fråga komma på arbetsplatsen.

  • Hej vad gjorde ni på semester?

Svaret blir möjligen:

  • Vi var mest hemma och påtade i trädgården och sedan byggde vi om vår carport. Efter ett par veckor for vi till min bror i Värmland. Men det blev inte som vi tänkt. Han blev sjuk när vi var där och åkte in på sjukhus. Vi stannade några dagar. Men som lyckligt var fick han komma hem efter två dagar. Han hade visst fått en lindrig tiaatack.

Du har nu besvarat frågan genom en berättelse. Miljön är hemma, handlingen är enkel med för-kortad beskrivning av vad vi gjorde och karaktärerna utgjordes lite svepande av familjen. En berättelse var det ändå men dock lite tunn. Under tiden lär du dig att fylla berättelsen, men inte för mycket utan bara så att läsaren själv kan vara med och bidra med sin del. Sin del som är läsarens förmåga till fantasi att mellan raderna själv föreställa sig. Ge inte fyra utan ge 2 plus 2. Då blir tex-ten gestaltande.

Vi är alla berättare, utan att tänka på det. Man återger något i ord och meningar om vad som hänt. En berättelse kan både vara muntlig eller en skriven text. En berättelse utspelar sig i förfluten tid. Den har med andra ord redan inträffat. Men det finns en form där berättaren så att säga berättar i nutid genom att föra läsaren tillbaka till då berättelsen utspelar håller sig. Trots att även denna berättelse i den tidsformen faktiskt redan har inträffat för berättaren in läsaren i dåtidens ”nutid”.  Mera om detta i avsnittet om tidsperspektiv. När vi berättar formar vi berättelsen i ord och me-ningar och återger handlingar av karaktärer (roller) i en viss miljö.

En berättelse är något som har en början och ett slut. I en skriven text behöver man skilja ut vad som är själva berättelsen vilket kallas ”narrativ” det vill säga berättelsen. Man skiljer mellan några huvudtyper av texter; argumentation, beskrivning en fackartikel (sakprosa) och berättelse (gestal-tande text). Berättelser delas på olika grunder gärna in i genrer. I litteraturstudier har termen genre delats in i grundformerna lyrik, epik och dramatik. Andra genrer är fiktion, spänningsroman, kriminalroman, historisk roman, biografi med flera. 

Skrivandet är ett hantverk. För att kunna skriva krävs tre komponenter. Dels fantasi, det vill säga en historia att berätta, dels hantverket, det vill säga att ha tillgodogjorts sig viss kunskap och erfaren-het av skrivandet vilket kan betyda att ha genomgått en och annan kurs. Till detta kommer discipli-nen att sätta sig ner för att skriva. Det räcker inte med att vänta på inspiration för att skriva. Inspi-rationen infinner sig inte alltid när den behövs utan lösningen är att ha disciplinen att sätta sig ner för att skriva.

Men skrivandet kan alltid ta sin början på ett anspråkslöst sätt. Börja skriv! Skriv på! Var inte rädd eller blyg. Börja nu med det samma!

En sak till. Läs så mycket du kan då lär du dig även skriva.