En berättelse måste ha en handling (intrig). Kalla den huvudintrig och till den kan du ha ett par underintriger. Pågår det för många intriger blir de svåra att hålla reda.

Fabel, intrig (handling)

Begreppen fabel och intrig (handling) är viktiga att hålla isär för att kunna hantera den kronologiska strukturen i en text, både när man analyserar andras text och när man själv skriver.

Fabel är hela berättelsen, berättat i rak tidsföljd, från början till slut. Så brukar man dock inte skriva ner berättelsen. Utan den stuvas om för att skapa insikt, spänning och viss dramatik

Intrig (handling) är händelseutvecklingen i en berättelse som den nedtecknas. Det kan vara en novell, roman, teaterstycke eller film. I vårt exempel, en skriven berättelse, blandas olika tidpunkter (tidsavsnitt), i texten genom att de stuvas om i annan ordning. Du kanske börjar med en del av slutet, som anslag, för att sedan gå vidare till presentation, eller någon annan variant av att stycka upp tidsföljden i fabeln. Intrigen kan förstås också berättas i ren kronologisk ordning. Det finns nästan alltid både bakåtblickar och framåtblickar i en text för berättelsen skrivs inte som en fabel vilket skulle innebära att berättelsen i så fall skrivs ner i den tidsföljd som den inträffat. Låter det komplicerat? Det kommer att klarna när vi diskuterar det hela.

Enklast är att börja skriva ner själva fabeln, i den följd den inträffat och därefter stuva om i kronologin (tidsordning). Tidsordningen (kronologin) är den ordning det verkligen inträffat och det som berättas det vill säga intrigen är den ordning du som berättare väljer att framställa berättelsen.